Mörkret la sig över stan för många timmar sen. Skolan börjar om några dagar och ändå sitter jag uppe mitt i natten, sömnlös. Jag vill sova men det går inte. Det känns som att ryggen ska riva upp mig inifrån, men vad kan jag göra åt saken?

- Bekymmer.

Sitter ensam i mitt rum med datorn framför mig i sängen. Det enda som lyser upp här är tvn, men ändå känner jag mig kolsvart, både inuti och utanpå. Jag tycker varken om mörker eller ensamheten, och dom tillsammans gör mig vansinnig.

omnia sursum, ubi sunt modo illi euntes?